Ämnen på gymnasiet
Svenska
Matematik
Tyska
Musik
Engelska
Idrott och hälsa
Hantverk
Vävning
Modellering och keramik
Bild
Stenhuggning
Bokbindning
Religion och livsåskådning
Historia
Samhällskunskap
Biologi
Naturgeografi
Kemi
Fysik
Data
Språkhistoria
Arkitekturhistoria
Filmkunskap
Filosofi
Eurytmi
Svenska
Undervisningen i svenska sker parallellt i språkliga och litterära moment. Vi använder inte beteckningarna svenska A och B, utan slutomdömet är uppdelat i två delämnen: ”Svenska med dramatik” och ”Litteratur”.
Litteraturundervisningen ges under två perioder i varje årskurs. I klass 10 (åk 1) är temat epik, lyrik och dramatik. Vi går tillbaka till ursprunget i antikens Grekland och följer utvecklingen framåt i tiden. Verk som tas upp är bl a Odyssén, Eddan, Kung Oidipus och Romeo och Julia.
Klass 11 (åk 2) har två teman: realismen och naturalismen, med författare som Balzac, Zola och Strindberg, och medeltidens litteratur med Parsifal och Divina Commedia som de centrala verken.
I klass 12 (åk 3) går vi in på 1900-talet och modernismen. Vi tar bl a upp förgrundsgestalter som Kafka, Joyce, Woolf och Beckett.
Tre veckor i klass 12 ställs den schemalagda undervisningen in och klassen övar på heltid in en helaftonpjäs av en modern dramatiker. Vi har spelat pjäser av bl a Ionesco, Pirandello, Wesker och Ayckbourn.
De löpande timmarna ägnas åt språkliga övningar. I klass 10 ger klassen ut en tidning med artiklar, reportage och kåserier. I klass 11 har vi en period med semantik och argumentationsanalys.
Under alla tre åren kommer förstås även grammatiken in. Även denna försöker vi göra på ett skapande sätt.
Sammanfattningsvis kan sägas att vårt syfte är att få eleverna att upptäcka språkets obegränsad uttrycksmöjligheter. Vårt motto är inte att få eleverna att läsa, till varje pris, vad som helst. Vi går igenom texter med en djupare dimension, som kan ge upphov till tankar, frågor och givande diskussioner. Vi menar också att det är minst lika viktigt att skriva som att läsa. Att formulera sina tankar och känslor, att uttrycka sig nyanserat och genomtänkt, det är sådant vi uppmuntrar. Tillbaka till sidans topp
Matematik
Kursinnehållet i matematik för klass 10-12 (åk 1 – 3) motsvarar kurs A, B och C för gymnasieskolan. Därutöver ges studier i perspektivritning, rymdgeometri och mängdlära.
Undervisningen är fördelad på koncentrerade studieavsnitt på 3x2 veckor per läsår, där nya teman presenteras och löpande timmar, som utnyttjas för att befästa kunskaperna.
I klass 10 (åk 1) ägnar vi en period åt fältmätning. Det innebär att vi på lämplig ort under en tid av ca 10 dagar mäter upp ett område i naturen med hjälp av olika instrument och ritar en karta över området.
Martinskolans estetiska hantverksprogram erbjuder som alternativ en reducerad kurs i matematik. Tillbaka till sidans topp
Tyska för nybörjare
Undervisningen i tyska koncentreras på konversationsövningar kompletterade med tillhörande grammatiska moment. Vi genomför också hörövningar och beskriver enkla företeelser i vardagssituationer. Dessutom behandlas det moderna tyska samhället i korta drag med tyngdpunkt på historia och kultur.
Efter genomgången kurs bör eleverna kunna använda språket i enkla vardagssituationer, t ex presentera sig själva, fråga efter vägen, beställa mat i restaurangen och handla i affären.
Tyska
I klass 10 tittar vi närmare på de tyskspråkiga ländernas geografi och samhällsliv. I klass 11 ligger tonvikten på historia och kulturliv. Vissa viktiga historiska händelser, som t ex Berlinmurens uppkomst och fall och dess betydelse, diskuterar vi mer ingående.
I ämnet kultur ägnar vi oss åt bl a film, musik och konst. I den sista årskursen tar vi upp det tyska språkets utveckling och tyskspråkig litteratur. Eleverna får bekanta sig med ett urval representativa författare och deras verk och de kan också fördjupa sig i en författares liv och verk. Tillbaka till sidans topp
Musik
Musikundervisningen är uppdelad i musiklektioner och kör. På musiklektionerna läggs grunden genom övning av notläsning och gehör, samt genom förståelse av olika delar av musikteori såsom intervall, ackord, formlära, instrument och klangstudier. Dessa kunskaper kommer sedan till användning i praktiken genom klassorkester, sång och dans. De senaste åren har flera större konserter framförts. Efter Carmina Burana, Misa Criolla, delar av Mozarts Requiem, Irländsk folkmusikkväll så var var det 2006-2007 dags för ett program med Svenska 1900-talsvisor och under nuvarande läsår jobbar eleverna med Lars-Erik Larssons Förklädd Gud.
Under de tre årskurserna läggs varje år tyngdpunkten på ett speciellt område: formlära i klass 10, musikhistoria i klass 11, samt modern musik i klass 12 med ett fördjupningsarbete i t ex jazzens historia.
Genomgående för alla tre åren är en strävan att väcka känsla för och insikt i musikens konstnärliga innehåll. Tillbaka till sidans topp
Engelska (kurs A + B)
I gymnasiets engelskundervisning eftersträvas en jämvikt mellan att tala, skriva och läsa.
Noveller och romaner varvas med uppsatser och efterföljande grammatiska analyser där målet givetvis är att så småningom kunna uttrycka sig så korrekt som möjligt.
Vid konversationslektionerna ges tillfälle att lära sig att uttrycka sina åsikter och bemöta andras.
I klass 10 läggs också speciell vikt på språkhistoria och det engelska språkets uppkomst och uppdelning i olika dialekter världen över.
Litterära analyser ingår också, samt översättning av tidningsartiklar.
I samband med arkitekturresan i klass 12 görs också specialstudier om resmålet.
I arbetet förväntas ett med åren ökande ansvarstagande vad gäller inhämtande och bearbetning av innehållet. Tillbaka till sidans topp
Idrott och hälsa
Under alla tre åren ingår de vanliga och traditionella idrottsgrenarna, som bollspel, redskapsgymnastik, racketsporter, simning och skridskoåking. Vi har idrottsdagar med bl a orientering, skidåkning och friidrott.
Varje årskurs har ett speciellt tema och vi gör också övningar i den för waldorfskolor speciella bothmergymnastiken.
I klass10 är huvudtemat i friidrott diskuskastning, en övning som också ingår i bothmergymnastiken, där vi arbetar i horisontalplan, med nyckelorden socialitet, centrum och omkrets.
I klass 11 är temat spjutkastning, en övning som också finns i bothmergymnastiken. Vi arbetar i sagitalplan och nyckelorden är målinriktning och individualitet.
I klass 12 ser vi tillbaka på tidigare års aktiviteter och samlar ihop erfarenheter. Eleverna får hålla egna lektioner och vara funktionärer på idrottsdagar.
I bothmergymnastiken är temat det tredimensionella rummet. Exempel på övningar är ”korset” och ”kupolen”. Nyckelorden är självständighet och gemenskapsansvar. Tillbaka till sidans topp
Hantverk
I klass 12 (åk 3) väljer eleverna ett hantverk att ägna sig åt. I klass 10 och 11 (åk 1 och 2) förekommer följande hantverk:
Vävning
I klass 10 ingår en fem veckor lång period med vävning (3,5 lektioner i veckan). Det är ett mycket tidskrävande hantverk, varför undervisnigen framför allt ägnas åt vävning i ramar. Eleverna väver små bilder efter egna förlagor och utför alla moment från uppsättningen till monteringen av den färdiga väven. För att få insikt i hur vävstolen fungerar arbetar eleverna också på en gemensam väv, ofta en trasmatta. Tillbaka till sidans topp
Modellering och keramik
Vi arbetar främst i lera och gör formövningar som för vidare till ett gestaltande i både föreställande och abstrakta skulpturer. I keramiken arbetar vi med formgivning av bruksföremål genom att dreja eller arbeta för hand och sedan glasera och bränna föremålen. Tillbaka till sidans topp
Bild
Vi vill uppmuntra och inspirera eleverna till att utveckla sin kreativitet. Detta är viktigt, vilket framtida yrkesval man än gör. Undervisningen ger dig tillfälle att öva upp din skicklighet och din känsla för linjens dynamik och den svart-vita valörkänslan för ljus och skugga.
Vi använder material som blyerts, kol och tusch. Vi övar även ett nyanserat färgsinne med hjälp av akvarell, olja, tempera och kritor av olika slag. Färg, form, komposition och rytm blir element vi betraktar i vårt eget skapande och andras. Illustrationsövningar, grupparbeten och konsthistoria löper som en röd tråd genom gymnasiet. Vi betraktar klassisk konst och gör studiebesök för att se nutida verk. Tillbaka till sidans topp
Stenhuggning
I stenhuggningen använder vi främst svensk marmor från Mölnbo och Carraramarmor från Italien (samma som Michelangelo använde!) Vi lär oss lite allmänt om stenarterna och vilka verktyg man ska använda för olika ändamål. De som vill får också lära sig att hantera en vinkelslip med diamantkapskiva och andra elverktyg.
Arbetet kan vara både abstrakt och föreställande, eller ett bruksföremål, såsom en mortel, ett fågelbad, eller dylikt.
Polering och slutfinish av verket ingår också för det mesta.
Genomgång av skyddsutrustning ingår givetvis också. Tillbaka till sidans topp
Bokbindning
I klass 11 har eleverna hantverksämnet bokbindning i en period. Varje elev får binda in en egen skrivbok eller skissbok. Om eleven arbetar flitigt kan flera böcker hinnas med. Vi arbetar med att falsa de hela arken till valfritt format, sedan häftar vi ihop dessa med linnetråd och nål. Vi bearbetar bokblockets ryg, tillverkar och designar bokens pärm och sätter in bokblocket i pärmen. Det egentligen enda konstnärliga med bokbindning är pärmens dekoration och eventuellt bokens format men där ska hänsyn tas till vad boken ska användas till. Ska den vara liten och lätt att ta med sig i väskan eller ska det vara stora ark som lämpar sig för landskapsteckning. I bokbindning läggs stor vikt vid nogrannhet och förmåga att kunna härma lärarens handlag med boken. Mellan 20-30 moment ingår för att binda en bok, falsa, limma, klippa, hamra, skära med pappsax och skärmaskin, arbeta med att forma pärmomslaget över pärmpappen m.m. Elevernas ögonmått och förmåga att tänka logiskt, bland mycket annat sätts på prov. Tillbaka till sidans topp
Religion och livsåskådning
Undervisningen syftar till att stärka elevernas individualitet och fördjupa deras förhållande till den omgivande världen.
Vi studerar judendom, kristendom och islam och går även in på dess mystiska inriktningar. Vi studerar också buddhism, hinduism, naturreligioner och nyandliga rörelser. Samtal och diskussioner om etiska och religionsfilosofiska frågor är vanliga och viktiga inslag. Utrymme finns även för elevernas egna önskemål. Tillbaka till sidans topp
Historia
Varför skall du studera historia?
Genom historiestudium av olika epoker i världsutvecklingen får du möjlighet att tillägna dig ett tidsperspektiv. Stor vikt läggs vid att söka förstå den anda som rått under skilda tider. Olika sidor av människan och hennes tänkande speglas genom undervisningen, t ex hur franska revolutionen har bidragit till dagens politiska idéer.
Grunden till att studera historia är att hjälpa dig i din egen utveckling för att förstå dig själv och världen genom att uveckla moral, omdömesförmåga, social medvetenhet och eget fritt tänkande. Historieämnet vill ge dig verktyg till sociala initiativ, nytänkande och förändring av samhällslivet.
Kort ämnesbeskrivning i de olika årskurserna
Klass 10
Napoleontiden t o m 1:a världskriget
Tyngdpunkten ligger på liberala och sociala rörelser i Europa under 1800-talet. Framträdande personer som John Locke, Robert Owen, Marx och Engles behandlas bland många andra.
Kulturepokerna
Ö vergången från jägare till jordbrukare. Stadskulturerna vid de stora floderna som Eufrat och Tigris, Nilen och Indus. Kreta och Grekland med tonvikt på tänkandets utveckling. Filosofer, bl a Sokrates förhållande till sofisterna. Slavar, kvinnor och fria män.
Klass 11
Från freden i Versailles till 1945
Sverige och demokratins genombrott. Kvinnokamp.
Woodrow Wilsons idé om ett världssamfund, NF. Börskrasch och världsdepression.
Keynes syn på ekonomin och president Franklin Rosevelts The New Deal. Totalitära staters framväxt, fascism och nazism. Mussolini, Hitler och Franco, andra världskriget.
Medeltiden
Folkvandringar. Västroms fall, Augustinus och hans bok Gudsstaten. Påvedömets maktinflytande. Klosterrörelsen och mystiken med bl a Franciskus och Dominikus som vägledande människor. Den Heliga Birgitta. Skolor och univeristet. Medeltida kvinnor, bland många Hildegard von Bingen.
Klass 12
Nutid från 1945 fram till idag
Stalin, Churchill och Roosevelt gör upp om Europa på Jalta. Churchills Fultontal om en järnridå. Kalla kriget, kommunismen mot kapitalismen, terrorbalans. Nedrustningsförhandlingar i Genève med Alva Myrdal som förgrundsfigur. Länder söker att bryta sig loss från kommunistblocket. Dagens konflikter, Israel och Palestina, terrorismen. Fredsrörelser och fredsmäklare. Folkligt engagemang i globaliseringen m m.
I klass 12 ingår också att se tillbaka och knyta ihop historien, se stora drag och sammanhang med hjälp av den undervisning som getts under åren. Tillbaka till sidans topp
Samhällskunskap
Biologi
Biologiundervisningen består av en treveckorsperiod i vardera klass 10 och 11 och två treveckorsperioder i klass 12. I klass 11 och 12 gör vi även laborationer.
Temat för klass 10 är dels embryologi, med fokus på människans tillblivelse, dels människans utveckling som art och individ. Jämförelser görs med djur, främst i studier av hjärnan och sinnesorganen.
Cellbiologi och vävnadslära är huvudteman i elfte klass. När skall en organism definieras som levande? Vad innebär begreppen ”frisk”, ”sjuk”, ”död”? Det är några frågor som ställs. Vi går också in på kromosomer och gener, virus och bakterier och ställer etiska frågor kring begreppen organdonation, dödshjälp och genterapi.
I klass 12 har vi en botanikperiod och en period med zoologi och antropologi. I båda fallen ligger betoningen på evolutionsaspekten. I botaniken ges en översikt av växtriket fram till fröbildningen. I zoologin går vi igenom djurgrupp för djurgrupp och lägger märke till det mest karaktäristiska för att förstå människans ursprung och eventuella utvecklingspotentialer. Tillbaka till sidans topp
Naturgeografi
Ä mnet läses under en tvåveckorsperiod i klass 10 och innehåller i huvudsak följande: Jorden i förhållande till övriga planeter, solens och månens inverkan på klimatet och hur klimatzoner karakteriseras. Vi skissar på framtida scenarier i samband med begrepp som nedisning, växthuseffekten och kontinentalrörelser. Tillbaka till sidans topp
Kemi
Kemiundervisningen består av en period om tre veckor i varje årskurs och 10-15 timmar laboration.
Temat för klass 10 är oorganisk kemi. Det innefattar bl a salters reaktion med vatten, eld, neutralisation och bildandet av syror och baser. Olika indikatorer för pH-värden testas. Hur verkar salter, syror och baser i vår kropp? Vi ser också på några metallers och grundämnens naturliga förekomster och hur de inverkar på människorna.
I klass 11 belyses elektricitetens förhållande till kemiska lösningar och fasta ämnen, liksom den elektricitet som uppstår spontant mellan olika ämnen och vår kropp. Några begrepp är elektrolys, galvanism och redoxprocesser. Det ges också en historisk överblick av sökandet efter materiens innersta ”byggstenar” – atomerna. I samband därmed tar vi upp bl a elementarpartiklar, radioaktivitet, fission och fusion.
Temat i klass 12 är organisk kemi och biokemi. Vi följer steg för steg omvandlingen från petroleum till margarin. Vi studerar likheter och olikheter mellan kemiskt framställa ämnen och naturliga. I biokemin och humankemin följer vi födoämnenas omvandling i människokroppen. Några av begreppen som förekommer är katalysatorer, enzymer, hormoner och aminosyror. Tillbaka till sidans topp
Från och med klass nio och ända till tolvan har man dataundervisning i Martinskolan. Här går man igenom hur en dator fungerar, enkel digitalteknik, samt arbetar med de vanligaste programmen i ordbehandling, bildbehandling och kalkyl. Man lär sig göra en hemsida och i klass tolv får man bekanta sig med något programmeringsspråk. Martinskolan har en välutrustad datasal med 10 st moderna PC-datorer. Eleverna på gymnasiet har egna inloggningar till datorerna och kan använda dem till skolarbete etc när datasalen inte är upptagen för lektioner. Tillbaka till sidans topp
Språkhistoria
Språkhistoria i klass 10 är en period på två veckor med följande kursinnehåll:
Världens språkgrupper
Indoeuropeiska språk
Språkens släktskap
Ljudskridningar
Etymologi, semantik, fonetik
Språkförändringar och deras orsaker
Sociolingvistik
Svensk och engelsk språkhistoria
Grekiska och latinska låneord i svenskan
Alfabetets uppkomst
Piktogram, ideogram, fonogram
Kort om kinesiskan Tillbaka till sidans topp
Filmkunskap
I klass 11 (åk 2) har vi film som period i två omgångar.
Den första perioden är på två veckor och då går vi igenom filmens historia, från den första filmen av bröderna Lumière i slutet av 1800-talet, till de moderna filmerna på 2000-talet. Man får även en inblick i hur man analyserar film och vi går igenom ljud- och bildtermer.
Den andra perioden är en praktisk period, där man får lära sig att göra en egen kortfilm. Vi går igenom filmkamerans funktion, filmvinklar, ljus och ljud och vi går även in på filmmusikens betydelse. Resultatet blir ett par kortfilmer som vi sedan gemensamt tittar på och går igenom hur resultatet blev.
När perioderna är till ända har man fått en inblick i filmens värld som ofta ger mersmak för framtiden. Tillbaka till sidans topp
Filosofi
Filosofi är ett enskilt ämne i klass 12 (åk 3). Ämnet syftar till att ge en orientering i viktiga filosofiska frågeställningar. Människans förmåga till kontakt med verkligheten beslyses med utgångspunkt i Matrix-filmerna. Är färg och ljud inget annat än en subjektiv reaktion på en främmande yttervärld? Är vår upplevelse av frihet en illusion?
Kursen innefattar också centrala motiv ur filosofins historia. Kunskapsteori, logik, etiska frågor och olika världsåskådningar presenteras och diskuteras. Tillbaka till sidans topp
Eurytmi
Eurytmi är en rörelsekonst som synliggör språket och musiken. I Waldorfskolorna utgör det ett konst- och övningsämne och finns också terapeutiskt som läkeeurytmi. Genom uttrycksfulla rörelser och gester återskapas stämningsinnehållet i en dikt eller i ett musikstycke, både som helhet och som enskilda element i rytmer, tonintervall, vokaler, konsonanter etc. Eurytmiundervisningen utgår från ett konstnärligt och socialt övande i grupp och i undervisningen läggs stor vikt vid att eleverna övar sig i att på ett självständigt sätt uttrycka och framställa musik och dikt genom eurytmisk rörelse. En rörelse skapad med hela kroppen, inspirerad av språkljud och musikalisk klang. Man övar också koordination, skicklighet och koncentration; något som leder till uppmärksamhet på den sociala situationen och samspelet i gruppen och som ger ökad kännedom om den egna kroppen och rörelser. Benämningen eurytmi kommer från ett gammalgrekiskt ord: eu - god eller skön, och rhytmia - jämvikt eller ordnad rörelse.. Tillbaka till sidans topp